Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november Äret efter inkomstÄret, varför Finansdepartementet fram till dess mÄste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel Ànda tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomstÄret har passerat och det finns tillgÄng till makrovariabler sÄsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella Äret. I denna uppsats undersöker vi, pÄ uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbÀttring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi gÄr grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbÀttringar. Vi anvÀnder, liksom den nuvarande modellen, en sÄ kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förÀndringar i de förklarande variablerna.

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris NivÄ: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december  Syfte: Att ge blivande fastighetsmÀklare och redan etablerade fastighetsmÀklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsÀttningar och problem gÀllande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hÀmtats ur litteratur kopplat till Àmnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har Àven genomfört intervjuer med tvÄ personer med lÄng erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling stÀller ökade krav och förutsÀttningar pÄ fastighetsförmedlaren jÀmfört med att sÀlja lÀgenheter till privatpersoner. Detta gÀller speciellt i svÄra ekonomiska tider dÄ bankerna Àr restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling Àr nödvÀndig för att fÄ en bÀttre förstÄelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det Àr att vara fastighetsmÀklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris.

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, frÀmst de ökande priserna pÄ bostÀder. Det förekom argument sÄvÀl för som emot pÄstÄendet att det skulle rÄda en fastighetsbubbla i Sverige. FrÄgan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till pÄ 1990-talet vÀckte vÄr undran ifall paralleller mellan Är 2005 och finans ? och Fastighetskrisen pÄ 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlÀngningen en bankkris, kan intrÀffa pÄ 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data frÄn frÀmst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska CentralbyrÄn (SCB).Resultat: Genom att se pÄ de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mÀtbara faktorer pekade pÄ att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgÄngen av Är 2005 var betydligt bÀttre förberedda pÄ oförutsedda hÀndelser Àn vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Vad Ă€r fastighetsmĂ€klarnas attityder till anvĂ€ndandet utav lockpriser? Ämnet har pĂ„ senare tid varit omdiskuterat i media, som ocksĂ„ gett sin syn pĂ„ det. Vi genomförde dĂ€rför en undersökning i form av en enkĂ€tundersökning med fastighetsmĂ€klare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda pĂ„ deras attityder till fenomenet. Vi ville ocksĂ„ undersöka om attityden till och anvĂ€ndandet utav lockpriser skilde sig mellan stĂ€derna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkĂ€tundersökningen omfattade ocksĂ„ branschorganisationernas Ă„sikter om oĂ€rliga bud, samt mĂ€klarnas syn pĂ„ den oreglerade budgivningen.

Den 18 februari i Är fick Sverige en negativ reporÀnta. Ett historiskt ögonblick i Sveriges ekonomiska historia. I detta arbete har vi valt att fokusera pÄ hur den kommersiella fastighetsmarknaden kommer att pÄverkas av denna hÀndelse. Den kommersiella fastighetsmarknadens rörelse Àr inte beroende av enbart en variabel utan av flera. Som i sin tur Àr mer eller mindre beroende av varandra.

Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar pÄ sju stycken frÄgestÀllningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begrÀnsas till det indirekta Àgandet av utlÀndska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgÄngspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa Àr Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.FrÄgan vi stÀllt oss i vÄr problemformulering Àr huruvida ett ökat utlÀndskt Àgande kan, eller kanske redan har, pÄverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan pÄ verksamheten. Vi vill vidare ta reda pÄ hur dagens fastighetsbolag ser pÄ dessa investerare.Fastigheter Àr ett unikt tillgÄngsslag men har inte samma effektiva prissÀttning och likviditet som aktier och obligationer.